Sommaren med krokodil och rottweiler.

Man kan alltid låtsas att man sover om man håller ögonen stängda och inte rör sig ur fläcken. Men när man försiktigt kikar med ena ögat möts man av kolsvarta förväntansfulla valpögon. På 5 cm avstånd. Blundar igen och låtsas sova, kl. är faktiskt bara 05.30 och väckarklockan ringer först om en timme!

Nästa gång jag kikar ut ur mitt täcke smattrar valpens svans in i väggen och i munnen har han en mejsel. Ögonen signalerar nu: Ge mig mat annars sväljer jag mejseln!

O.k! Dagen har börjat, tycker Acke. I den danske soffan snarkar ännu rottweilern tungt och obekymrat vidare. Ett litet tag, för inom 3 sekunder ska hon väckas av en leksugen valp.

Hur kan man komma på iden att, när barnen börjar bli stora och flyttar hemifrån och rottweilern gärna sover tills jag bestämmer. Hur kan man då gå och skaffa en valp!

Dålig självbevarelsedrift kanske? En djupt liggande dödslängtan?

10 sek. efter att matskålen ställts ner på golvet är den tom och väntan på dagens andra måltid börjar.

Det är nu lektumultet börjar. I någon timme rusar kompisarna runt i någon slags hinderbana där det gäller att snabbast ta sig runt och över möblerna på vår övervåning med öppen planlösning. Emellanåt far de ut i trädgården för att hämta lite rötter eller något annat jordigt och intressant. Valpen alltså, rottweilern far efter men vet att man inte släpar in pinnar…Då kollar hon på mig och undrar om jag inte ska slänga ut eländet, pinnarna alltså inte valpen.

Det är en glad liten skit vi fått hem! Glad och fullständigt oförskräckt inför allt som världen erbjuder.

Lagom när jag fått i mig 3 koppar kaffe och börjar bli pigg brukar de sjunka ihop bredvid varandra på golvet och somna om. Nära varandra, som kompisar.

Just det, det var ju därför!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *