Att ta tillvara.

 Ännu när jag skriver detta är det lite sommar kvar men för varje dag som går pockar hösten på uppmärksamhet. Om jag hade haft egna grönsaker i trädgården hade de ropat efter att få bli skördade nu. Nu har jag i och för sig en spretig tomatplanta som inte riktigt blev som jag förväntat mig. Den har hittills gett tre stycken röda tomater som har ätits med andakt och tre till håller på att mogna. I mitt tidigare liv var det viktigt för mig att ha en välskött trädgård med egenodlade blommor och grönsaker men då hade jag inte två hundar! Det jag gräver ner gräver de upp. De kan känna doften av en nyligen nedgrävd tulpanlök på 100m håll, minst. De vet var den finns och de väntar tills de vet att jag inte ser dem. Sedan tar det bara ett par sekunder, löken är borta och bara ett stort hål finns kvar i rabatten.

En annan av hundarnas favoritaktivitet på hösten är att jaga krattan när jag försöker få ihop de nedfallna löven. Har jag ändå lyckats få ihop löven till en fin hög så kommer vi till den absoluta favoriten: Springa igenom lövhögen så att alla löv sprids ut igen!

Då kanske ni frågar er: Varför stänger hon inte in hundarna i huset så att hon får jobba ifred? Jo, därför att jag faktiskt gillar att de är med och tokar sig! Jag blir lycklig när jag ser dem busa omkring med jordiga tassar och nosar. Det är inte hela världen om löven sprids ut eller om det blir ett och annat hål i rabatten. Det är vår tid tillsammans som är det viktiga!

Hösten tycker jag är en härligt förlåtande årstid. Då är det liksom tillåtet att kura ihop sig och skylla på allt från mörker till stormar. Tända ljus, äta goda grytor, byta ut rosévinet mot ett mustigt rödvin. Det känns som om allt mognat.

I höst ska jag försöka leva varje dag. Njuta av stunden och inte enbart sukta efter framtiden. Träna mina egna och andras hundar samt ta tillvara på det som är och det som gör gott. Här och nu.

Eder hundnörd,

Anita

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *