En härlig, ljummen försommarkväll satt jag och min familj ute i det nyinskaffade (svarta!) partytältet. Äppelträden blommade, syrenen blommade, rosorna och schersminen var på väg att spränga ut i blom. Dagen efter skulle jag fylla 50 år och därmed på något mystiskt sätt passera en osynlig gräns till en ny period i mitt liv. Denna gräns är inte helt uppenbar tycker jag, utan aningen suddig. Jag har ändå förstått att många andra människor ser denna gräns alldeles tydligt.
När vi satt där i tältet, som för kvällen var förvandlat till något som påminde om ett marockanskt tempel, fick jag frågan för första gången ”Hur känns det att fylla 50? ”
Efter en kort tankepaus kunde jag svara: ”Äkta! ”
… och det är exakt så det känns. Det känns väldigt äkta!
Från och med nu finns det inte längre tid för ”tjafs”. Från och med nu vill jag enbart omge mig med ”äkta”; äkta människor, äkta tankar, äkta smycken. (Det där med äkta smycken fick min man att rycka lite nervöst…)
Jag tror nog inte att jag är ensam om att känna så här. Ni andra som passerat denna mystiska gräns i livet; känner ni igen er? För min egen del känns det som om passagen över denna suddiga gräns, innebär att jag numera kan och får uttrycka exakt det jag känner istället för det som andra förväntar sig att höra. Det känns väldigt förmånligt och väldigt äkta. Det känns också som att tidigare prioriteringar, t ex att jobba mycket, förskjuts mot nya prioriteringar som handlar om mer om egen tid och ledighet.
Så här i skrivande stund, ett par veckor före midsommar, vräker regnet ner utanför fönstret och termometern visar ynka 10 grader. Jag och mina två hundar har just kommit hem från ett väldigt blött och kladdigt träningspass. Blöta blev vi av regnet och kladdiga av såpbubblorna.
(Om nu någon undrar vad såpbubblor kommer in i träningen, kan jag berätta att min rottweiler uppskattar att få hoppa upp och fånga dem i munnen som belöning efter ett lyckat träningsmoment! Försök själva, det är kul!)
Långsamt håller vi nu på att tina upp inomhus, men jag vet att solen finns däruppe. Bakom de tunga regnmolnen väntar den på att få komma fram igen.
Hela sommaren ligger framför oss. Det är en härlig känsla! Alldeles äkta dessutom!